Märkliga drömmar och kallelse till Immunbristenheten

Jag sov äntligen en normal lugn natt. Oj som jag behövde det! Drömde däremot konstiga saker. Det var länge sedan jag drömde alls nu, eller åtminstone vad jag kommer ihåg. Antingen har jag sovit för ytligt och aldrig kommit ner på drömnivå, eller så har jag knockats av sömndropparna Theralen (oj oj vad dom är effektiva) och befunnit mig konstant under drömnivån.

Många är intresserade av drömmar och tror att det är hjärnans sätt att bearbeta verklighet och känslor på. Dom anser att drömmarna betyder något. Sug på dom här:

Dröm nr. 1 Jag ser min mamma i en stor vit bröllopsklänning. Speciellt lägger jag märke till hennes örhängen med två stora bokstäver på: H B. Av någon anledning känner jag i drömmen att det har med en bostadsförening att göra. Det sista jag minns innan jag vaknar är min mammas stora klara och isblå ögon som får mig att känna mig trygg, varm och med förnimmelsen av att allt kommer ordna sig.

Dröm nr. 2 Jag är på en stor och påkostad fest där det är ett riktigt långt bord fyllt med bakelser och efterrätter. Vi skickar runt alla faten och tar en bit av varje. När jag nästan har fyllt min tallrik så är den borta och bordet är avdukat. Besvikelse.

Dröm nr. 3 Samma fest. Jag är riktigt trött och går därifrån tidigt. Går vilse på vägen hem och inser mitt i ett främmande bostadsområde att jag har tagit med mig någon annans mobil från festen, en som jag inte för mitt liv kan förstå mig på hur den fungerar! Jag har dessutom sönder den, den går rakt av på mitten men går fortfarande att använda om man trycker delarna mot varandra. Någon ringer och jag förstår av denna främling att ägaren till mobilen är en kille som jag mötte som hastigast vid matbordet. Han var stor, såg ganska hård ut och skrämde mig lite. Plötsligt vet jag inte om jag vågar lämna tillbaka den trasiga mobilen eller inte… Jag får också hela tiden en uppmaning av en ung kvinna: ”Du skulle ha gått ombord på planet.”
Nååå, några idéer? 
Är trots min goda nattsömn slut idag, jag har ju en del att hämta igen kan man lugnt konstatera. Magen gör ondare än igår och bråkar än mer. Som om inte det var nog så har jag vaknat med urinvägsinfektion. Jag vet inte om män upplever det lika smärtsamt som kvinnor gör, jag vet bara att det är mer sällsynt hos män. Men för varje kvinna där ute som har erfarit det så vet ni precis vilket helvete det är och hur ont det kan göra. Dessutom har jag varit ambitiös och kollat både vilopuls och temp de senaste dagarna. Tempen är på stadiga 37,5 grader vilket är något högre än dom 36,8 som jag alltid har annars. Men inget alarmerande. Vilopulsen som däremot alltid ligger på den mycket bra siffran 50-55 har de senaste dagarna stigit. I går skrev jag att jag hade 70, i morse trodde jag att hjärtat var på väg att hoppa ur bröstkorgen när jag slog upp ögonen och mycket riktigt var vilopulsen på 75 nu. Vad är på gång? Reaktion på någon medicin? En sån tur och lättnad att jag har läkarbesök hos Per Ljungman i morgon…
Trots åkommorna så var jag tvungen att tvinga mig ner till Liljeholmens Centrum idag eftersom jag var för matt för att ta mig till Provtagningsenheten där igår. Två gånger fick den stackars rara tjejen sticka mig i armarna eftersom kärlen bara drar i hop sig och det var fyra provrör som skulle fyllas. Att jag är så ”svår- tömd” nu kan vara en bieffekt av medicinerna. Tur att man inte längre är stickrädd. 
När jag kom hem väntade en kallelse till Immunbristenheten. Ja, det kan väl vara på tiden att man börjar fylla på dom där immunoglobulinerna så jag slipper springa runt och vara orolig för nya infektioner. Det första läkarbesöket är hos en herr Peter Bergman den 15 maj 13:00. Med bläck var det även inskrivet ”+subkutan behandling”. Jag var tvungen att Googla eftersom det här är nytt även för mig. Fann den här länken http://www.immunbrist.se/immunglobulinbehandling.html. Där kan man bland annat läsa:
Subkutan immunglobulinbehandling (SCIG)
Ungefär 70 % av alla patienter som får immunglobulin, får i dag subkutan hembehandling (infusion i underhudsfettet).[…] Själva behandlingen tar en till ett par timmar varje gång. Tiden varierar beroende på hur stor dos man tar.
Till att börja med: vilket underhudsfett? Ni som sett mig live den senaste tiden har noterat att jag är ganska illa åtgången efter den senaste pärsen. Jag består av benpipor och hud. Knappt en muskel i sikte och det fett jag har kan man kanske komma åt om man nyper hårt i rumpa eller insida av låren (det är där jag strategiskt har placerat den dagliga GB-glassen under 3 veckors tid samt all choklad som jag fått i present). Ska man verkligen perforera det lilla fett jag har? Och att sätta sprutor där? Njaaa… Det är jag inte så sugen på. Men i den lilla folder jag fått så är det tydligen några av de ställen man väljer att sticka i. Ni kan ju se den tjusiga bilden här bredvid.
Vidare: ”En till ett par timmar”? Jag har varit tillfällig diabetiker, jag kan det här med sprutor. HUR kan en spruta ta så lång tid? Den måste vara enorm?! Eller är det ett hundratal sprutor som jag ska ta? Det blir spännande att få reda på hur det här ska gå till.
Inte helt nog med det så är det inte bara ett besök inbokat, utan totalt sex stycken. En gång i veckan fram till mitten av juni. Jag är inte jätte- upprymd över detta måste jag säga.
Annonser

7 reaktioner till “Märkliga drömmar och kallelse till Immunbristenheten”

  1. Jag tänkte likadant som ”Mörkrädd” (kul att träffa dig här också!) om dröm 2. Generellt tror jag att i drömmar är det känslan man bearbetar. Rerkvisitan runt om tas från saker man varit med om, läst, hört eller sett på senaste tiden, så det kan vbara ett himla hopplock. Och här är ju känslan helt klart besvikelse, och det har säkert med alla dina bakslag att göra.
    Första drömmen bär med sig trygghet och glädje, och det är ju positivt att du har det också.
    Sista drömmen handlar om en krypande oro och rädsla, och självklart finns det också i ditt liv.
    Jag ser fram emot att höra vad doktorn hade att säga om din mage!
    Stora kramar!

    Gilla

  2. Där tänker du & jag lika. Det var så jag tolkade det också. Sorgen över att få vardagen bortryckt gång på gång är tallriken med sötsaker. Jag var som hastigast inne och tittade på din blogg. Du har stor erfarenhet av ångest och panik som jag förstår. Är så himla glad och tacksam för att du vågar dela med dig av det ämnet som så många anser tabubelagt. Så snart jag kan så ska jag läsa genom dina texter. Tror jag kan känna igen mig en del i dom.
    Det är skönt att inte vara ensam 🙂
    Kramar

    Gilla

  3. Dröm nummer 2 får mig att tänka på din cancer. Först den gången 2001, då du ju blev friskförklarad också och sedan dess har du fått ta del av livet (inte för att man har ett dåligt liv eller inte kan vara glad om man är sjuk, det är inte så jag menar, men det ”friska” livet, om du förstår) Man kan ju se livet, när det känns bra, som en påkostad fest där man får ta för sig av olika läckerheter, och när det faktiskt inte ska gå att insjukna igen – tallriken är nästan full – och man kanske börjar lita på livet (jag har ju läst att du gick i terapi för att bearbeta dödsångest och annat) och så tas allt ifrån en. Tallriken med läckerheter försvinner och bordet likaså! Jag har aldrig fått besked om en potentiellt dödlig sjukdom, men jag kan tänka mig att det känns som om livet faller samman.

    Ja, så tänker jag om den andra drömmen. Den tredje låter jag vara =)
    Kram!

    Gilla

  4. Åh, så bra! Varsågod =) Det var riktigt roligt att göra tolkningen. Nu kommer jag att tänka på benmärg och stamceller varenda gång jag hör ordet bostadsförening, haha.
    Vi får hoppas att Hb-värdet visar sig vara bra!

    Gilla

  5. Vet du, jag älskar din tolkning!! Jag hade inte ens tänkt i dom banorna. Men jag log stort när jag läste det du hade skrivit. Klart att det skulle kunna vara så! Det ska bli spännande att se vad Hb-värdet ligger på imorgon… Men tack för din reflektion, den gjorde mig på bra humör om inte annat!

    Gilla

  6. Ps. Ta inte min tolkning alltför seriöst 😉 Jag vet ju inte vad som pågår i ditt liv, en blogg är ju ändå ”bara” ett urval av alla ens tankar, känslor och händelser. Dessutom så tolkar jag ju din dröm utifrån mina egna referenser, och om det är så att drömmar är symboler för saker så tror jag att om tio människor får tolka en dröm så blir det tio olika tolkningar av drömmen =)

    Gilla

  7. Bokstäverna på örhängena skulle kunna vara en symbol för hemoglobin-värde. En bostadsförening, om man tänker på den som ett lägenhetskomplex med en massa människor och så samlas de i en lokal för sammanträde – så kan man se det som en symbol för blodceller i benmärgen. En bröllopsklänning kan ju symbolisera början på något nytt. Att det var din mamma som bar klänningen, samt att hon bar den eventuella symbolen för hemoglobin – vilket ju innebär liv och styrka, kan symbolisera att din mor ger dig styrka samt genom sitt stöd hjälper dig att gå in i en ny fas av livet.

    Sammanfattning: jag vet ju inte vad du har för Hb nu, men jag antar att det har varit väldigt lågt tidigare, och nu producerar benmärgen tillräckligt med celler som håller Hb-värdet uppe. Du håller på, eller går just nu in i en ny period i ditt liv, du kan kanske äntligen känna lite trygghet i att allt kommer att ordna sig, och din mor är en stor stöttepelare.

    Haha, nu leker jag psykoanalytiker 😉 Men kan min lilla tolkning ha något riktigt i sig?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s