På väg mot Malmö

Här bloggas det. Naturligtvis är
mitt specialdesignade Fuck Cancer-
armband på. Jag skapade det på
den tiden då Ung Cancer tillät ett
sånt under pärldagarna.

   

På väg mot Malmö! Aldrig varit där så det ska bli intressant att se staden under en av sommarens första varma dagar. Det ska bli så roligt att hänga med min syster – tillika donator – under en hel helg som förmodligen kommer innebära mycket skratt och flams. Och det ska bli lite skönt att komma ifrån Stockholm då det hänt mycket i tillvaron senaste tiden som varit energikrävande. Alltså en resa jag sett fram emot länge.
Det är även med skräckblandad förtjusning och kanske blir det en helg då det kommer fällas en del tårar, för många jobbiga minnen kommer väckas. Varför skriver jag det i min blogg om cancer? Jo, för det är vad den här helgen handlar om.
Ung Cancer har varit så fantastiska att dom för första gången anordnat en hel festival ochbjudit in alla cancerdrabbade och anhöriga som är medlemmar. Vi får resa gratis till och från Malmö, mat hela helgen och två nätter på hotell. Ett spännande program skickades till oss för ett tag sedan och utifrån det fick vi pussla ihop vårt eget lilla schema. Det som skulle bjudas på var bland annat:
 ~ föreläsningar och seminarier om både cancer- relaterade ämnen och det som inte har med sjukdomar att göra. Bland annat krishantering, sexlivet och barnlösheten.
~ aktiviteter så som dans, gym och cross
~ zentangle och fruktskulptering
~ naturligtvis många olika aktiviteter för att träffa och prata med andra i samma tunga situation
Jag och Emelie har valt både tunga och kul saker. Det finns en hel del frågor i mitt huvud.
Varför mår jag fortfarande så dåligt 3 år senare, är det vanligt?
Den här enorma tröttheten som slår mig med jämna mellanrum och gör det svårt för mig att hantera vardagen, när ska jag bli av med den?
Kommer jag någonsin kunna skaffa barn på annat sätt nu när jag blivit steril? Hur? Jag har ju nämnts vara en olämplig mamma…
Det mentala, all bitterhet, kommer jag kunna slå mig fri från den? Hur gör andra?

Som du förstår blir det här en nyttig och bra festival för mig. Jag bär på mycket tungt som jag behöver börja bearbeta på riktigt och det är en så bra sak som de har anordnat. Dom har även tänkt på att man behöver ha roligt emellanåt. De som jobbar på Ung Cancer har själva varit sjuka. Därför vet dom hur det är och att de som kommer och fortfarande behandlas kommer behöva vila. Därför finns många vilopauser inklämda och festivalen är alkoholfri.

Vad jag och Em har bestämt oss för att delta på ska jag uppdatera om vid tillfälle, när jag väl deltagit. Det jag också har bestämt är att söka upp två av de fina personer som jag kommit nära. Båda två har det väldigt tufft, den ena mer än den andra, och båda tog kontakt med mig när livet var tungt för att stötta.
Jag håller utkik och ni har mitt nummer. Har däremot fått problem med ögonen så snälla kom fram och hälsa så jag ser. Hitta mig!

Syster vilar. Då bloggas det 🙂
 Klicka gärna här:
Annons

5 reaktioner till “På väg mot Malmö”

  1. Vad roligt att höra! Det finns hittills inte någon jag har pratat med som inte har varit positiva till den här helgen. Dom gjorde verkligen ett fantastiskt jobb.
    Många kramr

    Gilla

  2. Vilken fantastisk helg och vilken fantastisk förening! Jag förstår att det blev väldigt lyckat. Igår träffade jag pappan till en flicka som var där (hon förlorade sin bror i cancer för ett år sedan) och hon hade haft en jättebra helg och knutit värdefulla kontakter.
    Stor kram

    Gilla

  3. Men tack snälla! Jag blir lika glad varje gång jag hör att någon intresserat sig för mina texter 🙂 Bloggen vänder sig till såväl drabbad som anhörig och lika mycket till nyfikna. Jag försöker fånga in olika gruppers frågeställningar kring en cancerbehandling och vill både sprida information och försöka överföra mina känslor kring det så andra kan förstå. Är det någonting du själv funderar över som jag bör skriva något om så får du gärna tipsa 🙂
    Beklagar att du också är en anhörig. Var på Ung Cancer festival i helgen och läste texten ”1 av 3 får cancer. Men alla drabbas.”. Så sant. Känns tyvärr som att alla känner minst en som är sjuk.
    Jag hoppas verkligen också att jag ska kunna lägga ner bloggen snart som ett tecken på att jag är ”klar”, men känner samtidigt att så länge det finns saker att skriva om så tycker jag att det känns bra att fortsätta.

    Sköt om dig,
    kram

    Gilla

  4. Hej Hanna! jag har precis hittat din blogg och kan bara förundras, förskräckas, förstummas och imponeras av det jag hunnit läsa!Vilken kämpe du är och vad du gått igenom! Vad viktigt också att du orkar dela med dig. Ovärderligt för andra i liknade situation! Jag är inte personligen drabbad av cancer mer än som anhörig till 2 drabbade unga människor. Hoppas du kan lägga ner bloggen snart för det betyder att du är fri från symptom! 🙂 //Helena

    Gilla

  5. Åh vad det låter som en spännande resa för två superhjältar som ni! Hoppas ni får det bra och får ut det ni behöver från festivalen. Kram till er båda! ❤

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s