Första gången jag insjuknade så agerade jag som min far. Jag ville inte veta något, ville inte tänka på eller ens kännas vid att jag var sjuk. Nu har jag upptäckt att jag är mer som min mor, ju mer jag vet, desto lugnare känner jag mig. Jag vill känna att jag har kontroll, inte sjukdomen. Då jag sov otroligt oroligt i natt också och dessutom har haft samma dödsångest och obehagliga känsla hela dagen, precis som igår, så satte jag mig ner och läste ett otroligt bra faktahäfte om alla sorter av cancer. Det är publicerat av Socialstyrelsen och Cancerfonden och heter ”Cancer i siffror 2013, populärvetenskapliga fakta om cancer”. Den var full med intressant information! Jag fokuserade mest på leukemi- delen, men även en stor del av det andra intresserade mig. Det gläder mig enormt att statistiken för överlevande har ökat för de flesta cancersorter sedan 1970, tack och lov för forskning! Men det som jag inte kan förstå och som gör mig extremt bekymrad, är att andelen insjukna har ökat radikalt… Idag riskerar var tredje människa att få en cancerdiagnos inom sin livstid. Varför är det så? Någonting är galet…
Vissa dagar är jag mer rädd än andra, men man ska inte bli hypokondrisk. Bara vara medveten.
Är du nyfiken så kan den laddas ner i PDF eller beställas här: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-6-5
Men jag tänkte dela med mig lite av den informationen som intresserade mig mest.
”Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar som alla har det gemensamt att celler på någon plats i kroppen har börjat dela sig okontrollerat.
Den vanligaste cancerformen i Sverige är prostatacancer, som utgör mer än en tredjedel av
all manlig cancer. Därefter kommer bröstcancer, som står för cirka 30 procent av cancerfallen bland kvinnor. Den tredje vanligaste cancerformen är hudcancer (exklusive malignt melanom), som står för ungefär 10 procent av det totala antalet cancerfall.
Cancerfallen är ungefär lika många hos män som hos kvinnor.
Under de senaste decennierna har möjligheterna att framgångsrikt behandla cancer ökat enormt. I de flesta fall är en cancerdiagnos i dag inte detsamma som en dödsdom. Även de som inte kan botas har många gånger möjligheten att leva ett bra liv under en lång period med hjälp av modern behandling.
Forskarna räknar med att cirka 15 procent av alla cancerfall har en koppling till rökning. Mest etablerat är sambandet med lungcancer. Mindre uppmärksammat är att rökning också ökar risken för cancerutveckling i andra delar av kroppen, till exempel i matstrupe och urinvägar.
Prognosen är mycket varierande för olika typer av cancersjukdomar, men generellt sett har den blivit bättre för många av dem under de senaste decennierna. Vid några typer, till exempel bröstcancer, är förbättringen avsevärd. Samtidigt finns det cancerformer där prognosen är så gott som oförändrad jämfört med 1980-talet.
Begrepp som ”frisk” eller ”botad” kan vara svåra att definiera i samband med cancersjukdom. Efter avslutad behandling och symtomfrihet kvarstår risken för återfall ofta i många år. Det kan räcka med att en liten mängd tumörceller klarar sig undan kirurgi, strålning och cytostatika för att sjukdomen ska återkomma. Detta innebär att det tar många år innan cancerpatienter, betraktat som grupp, kommer ner till samma risk att avlida som befolkningen i övrigt. Hur lång tid som krävs skiljer sig åt för olika cancersjukdomar, men en typisk siffra är 8-10 år. (Jag återinsjuknade 9 år efter avslutad behandling)
Leukemi är den vanligast förekommande cancerformen hos barn och kännetecknas av ökad förekomst av omogna förstadier till de vita blodkropparna i benmärgen. Cirka 85 procent av all leukemi hos barn är av typen akut lymfatisk leukemi, ALL (den sorten som jag har), drygt
10 procent akut myeloisk leukemi, AML, och cirka 5 procent utgörs av kronisk myeloisk leukemi, KML, och andra icke akuta leukemier.
Behandlingen vid leukemi är olika kombinationer av cytostatika under lång tid, i vissa fall 22,5 år, vilket i många fall är fullt tillräckligt för att helt bota barnet. (Jag var bara barnet när jag fick ALL vid 15- års ålder och behandlades under 2,5 år. Dock vet vi ju nu att det inte var tillräckligt). Ibland följs cytostatikabehandlingen av stamcellstransplantation. I ett fåtal fall kombineras cytostatikabehandlingen med strålbehandling. I dag överlever åtta av tio barn som drabbas av ALL.
Leukemier är ett samlingsnamn för flera olika former av blodcancer där de vita blodkropparna i olika skeden av sin utveckling förändrats. Leukemierna delas in i två huvudgrupper, akut och kronisk leukemi, utifrån i vilket stadium av sin utmognad blodkropparna är. Totalt insjuknar cirka 750 personer i leukemi årligen. Akut myeloisk leukemi, AML, är den vanligaste formen hos vuxna, medan akut lymfatisk leukemi, ALL, är den vanligaste formen hos barn och yngre vuxna.
En vuxen människa som väger 70 kilo har drygt fem liter blod i kroppen. Knappt tre liter är en genomskinlig vätska som kallas plasma och drygt två liter är olika blodkroppar. Benmärgen bildar många miljoner blodceller varje minut, dygnet runt. Blodets stamceller förändras efterhand och mognar ut till färdiga blodceller av tre typer: röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar, vilka har skilda funktioner. Normalt råder balans i tillväxt och utmognad av blodceller. Akut leukemi utvecklas från vita blodkroppar som befinner sig i tidiga skeden av utmognad, medan kronisk leukemi orsakas av förändringar hos redan mogna, specialiserade celler. Det finns många undergrupper av akut leukemi, men vanligast är akut myeloisk leukemi, AML, och akut lymfatisk leukemi, ALL. AML drabbar främst personer över 60 år, medan ungefär hälften av patienterna som får ALL är barn och insjuknar före 15 års ålder. (Jag insjuknade 6 månader efter att jag hade fyllt 15 år). Kronisk myeloisk leukemi, KML, drabbar knappt 100 personer årligen, mer än hälften är 60 år eller äldre.
Vid ALL behandlas alla ålderskategorier intensivt med cytostatika eftersom sjukdomsförloppet är så aggressivt att långsamt verkande behandlingar inte är aktuella. Ofta utförs stamcellstransplantation efter cytostatikabehandlingen.
Prognosen vid akuta leukemier beror på sjukdomsbilden i det enskilda fallet. Patientens ålder, allmäntillstånd och undergrupp av sjukdomen är av betydelse, liksom den behandlingskombination som används. En sammanställning från kvalitetsregistret för akut leukemi hos vuxna visar att patienter under 50 år har en 5 års överlevnad på över 50 procent. (Det innebär att över 50% av personer under 50 år med akut leukemi fortfarande lever efter 5 år.”
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
Kriget i min kropp 
God morgon gumman, väldigt intressant och samtidigt skrämmande läsning. Jag kan i mångt och mycket (men definitivt inte allt) sätta mig in i dina tankar och känslor som lever med non-hodgins. Cancer är skoningslös och kan drabba alla men jag känner och litar på att du (och även jag) ska klara detta!!!!! Vi stora systrar:) puss
GillaGilla