Dag: 4 juli, 2013

Woho! Jag fick svar på mitt chimerismprov idag och min kropp har redan tagits över av Emelie till 99.8%! Det känns så fantastiskt härligt att vi har kommit så långt redan. Målet är 100% men med tanke på att jag redan är här efter 34 dagar så känns det inte långt bort. Professor Per Ljungman sa att det går över förväntan just nu vad gäller hela transplantation och att jag mår som man bör, till och med lite bättre! Alla dom bieffekter som jag har nu är sådana som man brukar ha i det här skedet. Det är:

– Extremt torr hud
– Aningen ont i magen efter att ha ätit
– Ont i lederna
– Suddig och vattnig syn (ser sämre än vanligt, svårt att läsa)
– Trött

MEN, jag kan med glädje säga att klimakteriet snart är ett minne blott (åtminstone i 23 år till). Svettningarna och frossan börjar jämna ut sig, äntligen 🙂 Herr Ljungman berättade att de flesta av mina bieffekter hänger i hop. Mina körtlar är ”ordentligt tilltufsade” (som han uttryckte det) och därför har till exempel huden svårt att återfukta sig och ögonen producerar alldeles för mycket vätska. Dom är helt i obalans. Vad som kommer bli bestående och inte är för tidigt att säga än.

Mina blodvärden har stigit bra, det är bara magnesium som fortfarande står still. Men att värdena studsar upp och ner är helt normalt och väntat. Det tar ca två månader innan blodkropparna börjar föröka sig och även om Emelies stamceller har tagit över 99.8% så har jag fortfarande för liten mängd blod i kroppen.

Jag frågade när man kan göra ett benmärgsprov för att se statusen på cancern. Det är något jag går och väntar på, för i och med att jag en gång har blivit ”lurad” och fått återfall så vågar jag inte riktigt hoppas på att jag är på bättringsvägen förän jag får veta om fienden fortfarande är kvar i kroppen… Men han svarade att eftersom allting går så bra just nu så är det inte något som dom bryr sig så mycket om, utan dom fokuserar bara på den transplantationstekniska biten, att allt fortsätter fungera. Benmärgsprovet kommer dom att ta först om två månader.

Jag vill bli av med min CVK, helst så fort som möjligt. Den är ful och extremt obekväm, dessutom har jag inga problem att lämna blod från armen. Men dessvärre har dom som regel att man ska ha den i tre månader eftersom det kan uppstå komplikationer som kräver medicinering intravenöst när man börjar trappa ner på de immunhämmande. Så i två månader till måste jag stå ut.

När jag frågade vilka mediciner jag får plocka bort så skrattade han och sa ”Hanna, du har så bråttom”. Klart jag har! Sen sa han ”Du kan få sluta med Mycosin, men dom andra måste vara kvar”. Det är medicinen som man tar för bakterier i munnen. Den slutade jag med för över en vecka sen… Han gav mig också fria händer att trappa ner på de sista smärtstillande som jag tar, så det ska jag börja med nu.

Jag och mamma åkte och hämtade upp Emelie på jobbet och sen firade vi 99.8% med en härlig gemensam lunch 🙂 Emelie sms:ade mig vid 16-tiden och berättade att hennes egna läkare hade ringt om hennes prover och det verkar som att hennes kropp har hämtat sig jättebra! Hon har en mindre Hb-brist men inget som kräver åtgärd och både hennes lever- och njurvärde var jättefina. Det gör mig så lycklig att veta ❤

Det här var sammanfattat en bra dag med glada besked och jag tänker minsann somna med ett leende på läpparna!