Dag +75: Lite positiva framsteg

Igår var jag åter på läkarbesök. Det var extra tungt eftersom jag var extremt trött efter mina aktiva dagar. Men det var ändå ett väldigt positivt besök måste jag säga! Jag träffade doktor Per Ljungman och vi konstaterade ganska fort att läget är stabilt och ser ungefär ut som förra veckan. Absurd trötthet och inga röda utslag. Även magen är stabil. Skönt. Han tittade på mina blodvärden från förra veckan och ansåg att dom var tillräckligt stadiga för att kunna hoppa över provtagningen på fredag. Woho! Riktigt skönt eftersom jag ändå måste ta en tur till Huddinge på onsdag för psykologbesök.

Dessutom tyckte han att det var dags för ytterligare sänkning av medicinerna eftersom det verkar gå rätt bra. Han plockade bort en Prograf till, så nu tar jag bara två på morgonen och en på kvällen… Dom minskar hastigt nu! Och i och med att magnesiumnivån är stadigt kopplad till Prograf så sänkte han även Emgesan som är magnesiumtillskottet. Jag är nu tillbaka på den tidigare dosen med en på morgonen och en på kvällen. För varje tablett som plockas bort så känns det som att det blir lite lättare. Jag frågade varför min kreatinin- nivå hade varit lite förhöjd och Per sa att det kan vara njurarna som säger till att dom inte tycker att den här medicinmängden är så rolig längre. Det kan man ju mycket väl förstå efter allt jag har knaprat i mig! Men det kunde också ha att göra med hur mycket vatten jag hade druckit, det är en svår- mätt koncentration. Mamma frågade om man kan se att jag har fått någon GVH än, eftersom det kan vara bra att få en liten reaktion. Men Per sa att det är väldigt svårt att svara på. Nästa gång som vi möjligtvis kan märka något sådant är när all Prograf är borta.

Eftersom jag har fått flera olika kallelser inför 3- månaders kontrollen så frågade jag även otåligt om jag skulle få hem en kallelse till att plocka bort CVK:n. Efter att ha förklarat hur mycket den irriterar mig så tvekade inte Per utan skrev direkt en remiss för operation, så snart får jag hem ett datum för när den ska opereras bort. Efter det ska det firas! Frihet!

Efter att ha fått mina blodvärden från förra veckan och en ny medicinlista, så gick jag ut till sköterskan Kerstin. Hon tog mina blodvärden för den här veckan och kollade även snabb- hb. Tydligen var det nere på 96 igår, vilket förvisso inte är farligt lågt där jag är nu, men det kan ändå förklara varför jag känner mig lite andfådd. Jag somnade utmattad så snart jag kom hem från sjukhuset och sov tungt i 2 timmar innan jag ens blev lite människa igen. Resten av dagen spenderades på soffan med återhämtning.

Ringde om mina provsvar senare och jag har sammanställt de senaste två veckornas blodvärden, mest för att kunna visa hur mycket upp och ner de hoppar. De gröna är de som ligger inom det önskvärda intervallet, resterande ligger fortfarande för lågt eller för högt. Som synes så har det sjunkit ganska mycket under helgen så det krävs mycket vila i veckan för att kunna låta kroppen hämta igen.

Nu har ÄNTLIGEN mina ögonfransar och ögonbryn börjat växa ut. Det känns så skönt, ytterligare ett steg åt rätt friskt håll! Man ser inte fullt lika sjuk ut längre. Snart kan jag sluta med de jobbiga lösögonfransarna och bara måla mina egna nya fina fransar. Lycka!