Ett litet framsteg och tecken på ljusning?

Det var inte alls så här jag önskade mig andra advent. Inte alls. Det har varit några riktigt tunga dagar, det har ni nog förstått. De senaste två gångerna som jag låg inne så var jag ändå så pass pigg att jag orkade röra på mig, ta promenader och hämta frisk luft. Nu har jag haft så ont och varit så matt att jag har legat som ett kolli i sängen större delen av tiden. Jag orkar knappt sitta upp i stolen, orkar inte läsa och det har blivit extremt lite filmtittande. Det har gjort vistelsen där här gången värre än tidigare rent psykiskt. Inget direkt dagsljus, instängd torr luft. Jag har inte ens känt på den nyfallna snön ute, inte hört ljudet av snöknarr under skorna. 

Jag har heller inte orkat med besökare, andra än min mor och syster i går. Jag har ingen styrka till att vara social, när jag inte har ont så är jag sömnig av utmattning. Jag vill bara krypa ur min kropp. GVHd:n på huden är värre så jag är rödfläckig och torr. Full med blåmärken. Jag orkar inte göra mig fin för att må bättre som jag gjorde sist. Håret står åt alla håll, jag är har mörka ringar under ögonen, är lite svullen av kortisonet om kinderna, har glanslösa ögon och både mamma & Emelie förfärades av min kropp igår. Jag är helt utan muskler igen. Huden hänger som tomma skinnpåsar på vissa ställen av kroppen. Revbenen syns tydligt, höfterna likaså, benen ser ut som på en stork ut men magen är svullen och deformerad. Det är inte så här jag vill att andra ska se mig. Jag vet såklart att det inte spelar dom någon roll, men mig gör det. Jag har fått nog av det här nu och jag vill bara gömma mig ett tag för att kunna återhämta mig.

Min fjäril

Jag har en tatuering på handleden, en fjäril. Symbolen för nytt liv. Det är det jag längtar efter nu. Jag vill lämna larvens uppenbarelse, jag vill krypa in i min lilla puppa och sova ett tag. Låta 2013 sjunka undan, smälta allt som hänt senaste månaderna och hämta ny energi efter den här senaste käftsmällen som träffade mig ganska hårt. Snart är jag redo att krypa fram. Starkare, piggare och redo för nya tag.

På väg mot något nytt

Jag fick nog positiva besked idag, en liten ljusglimt. Jag skriver ”nog” för beskeden här svänger så fort och biopsiproverna har fortfarande inte kommit till rätta. Men överläkare Ringdén som var här idag tror att dom kommer hamna på rätt labb i morgon när helgen är över så att dom snabbt kan analyseras. Det svar han hade att komma med var resultatet från avföringsproverna i torsdags. Jag har två saker som är orsaken till all smärta och problem med att behålla vätska och näring.