Nedbruten men frisläppt! Ljuva efterlängtade lägenhet!

Äntligen frisläppt igen! Inte med alla svar i handen, men tillräckligt för att inte behöva vara inlagd innan vi vet mer. Måtte jag få stanna hemma ett tag nu…

En sköterska kom in i går kväll och meddelade att hon hade skjutit på min provtagning från klockan 06:00 till 08:00 för att jag skulle kunna få åtminstone en natts lugn och ro. Mycket uppskattat! Så jag fick mig en rätt bra natts sömn, framförallt ostörd av utomstående. Proverna togs med nöd och näppe, mina blodkärl är verkligen helt färdiga nu. Dom har sagt upp sig. Jag åt frukosten och hade tänkt att ta lite frisk luft innan läkarronden, men faktum är att inte en muskel i min kropp ville samma sak. Jag är bara helt slut. Slumrade i sängen igen och låg där som ett litet djur i dvala.

En rar kvinnlig läkare från CAST kom ner innan lunch. (Har inte hunnit lägga hennes namn på minnet än men tror att det kan vara Sofia? Gillar henne i alla fall, hon är lugn, enkel och saklig.) Hon sa att man hade fått ett första utlåtande från biopsierna nu och att dom inte på rak arm visade något tecken på GVHd eller CMV, men det är lite tidigt att utesluta än innan man gjort djupare analys. Att jag inte svarade något vidare på de otroligt starka kortison-kurerna talar emot en GVHd och det faktum att man inte ser något virus i blodet talar emot en CMV. Men som sagt, läkarna vill kunna eliminera dom hoten det till 100% innan dom pustar ut. Detta kommer att ta några dagar. Även det senare virusprovet från näsan kommer att dröja några dagar. Eftersom alla intravenösa mediciner är utbytta mot tabletter nu, magen är lugnare, värsta smärtan har avtagit och jag har klarat av att äta utan morfin senaste 24 timmarna så såg dom ingen anledning för mig att stanna kvar. Så jag blev hemskickad i väntan på vidare provresultat och med både morfin och Flagyl i väskan. Det senare är för magbakterierna (klostroiderna) och är ingen snäll antibiotika. Blev varnad direkt för att det fungerar på samma sätt som Antabus, det vill säga att om jag försöker sippa lite vin en kväll så kommer jag att må illa, antagligen kräkas direkt, bli röd och må ungefär som vid en pang- baksmälla. Inget kul får man ha.

Nu gäller det att hålla sig från fler virus, dom jag har är mer än nog för att däcka en ”normal frisk” människa, och för någon med dåligt immunförsvar så är dom förödande. Kommer dessutom att behöva en lång tids återhämtning framöver. Jag är nedbruten i småbitar och en mycket trasig kvinna, både mentalt och fysiskt.

Men att få vara hemma är paradiset på jorden just nu. Här kan jag åtminstone få mental styrka. Nu är mitt duschgolv äntligen på plats också, imorgon bitti kommer hantverkarna och ordnar det sista så nu kan jag vara hemma i Midsommarkransen igen för första gången på över en vecka, och då var det bara en snabbvisit för att julpynta. Har inte bott på riktigt här hemma sedan jag for till New York, det vill säga 30 oktober… Wow vad tiden går.
Som en extra bonus så fick jag besök av min efterlängtade gamle far i dag! Han har bilat ner från Örnsköldsvik för att bo hos mig under några dagar och det känns fantastiskt att få ha honom här innan jul. Vi tar en dag i taget men jag hoppas innerligt att det värsta ska vara över nu så att jag och min familj kan få lite julefrid ❤

Annonser