Äntligen vindstilla

Vi julbakade lite under gårdagskvällen och det gav mig en julkänsla som jag behöver få tillbaka efter dagarna på sjukhus. Pappa gjorde sin goda fudge som har varit tradition i vår familj och hans pysslande i köket påminde om mina vackra jular som barn, det värmde magen och fick mig på väldigt bra humör. Sov som ett barn hela natten.

Så det har varit lugnt på min front, äntligen. Febern håller förvisso i sig, den hoppar lite upp och ned men passerar inte 38 grader. Magen är för det mesta snäll så länge jag inte stressar upp mig, när tankarna spinner i väg så känns det direkt i mina trasiga organ. 

Doktor Sofia från CAST ringde under min promenad i går och hon hade goda nyheter!

1. Djupare analys på biopsierna visar nu att man inte kan se någon som helst GVHd på tarmarna längre. Första slaget vunnet!
2. Man kan heller inte se någon märkbar CMV i tarmarna längre, efter mer än en månads fight. MONSTRET ÄR BORTA! Det som gör ont och bråkar nu är endast skador och efterdyningar, jag kan bara föreställa mig hur trasigt det måste vara därinne nu. Stackars lilla mage. Men inget slagsmål utan blåmärken. Andra slaget vunnet!
3. Virusproverna från näsan visar nu ”bara” 2 olika förkylningsvirus i stället för 3. Och dessa två är de vanligaste i Sverige så dom är inte mycket jobbigare för mig än för någon annan som just nu är vinterförkyld 🙂 Sånt kan jag gladeligen ta!
   
4. Angående Klostroid bakterierna så verkar Flagyl bita, så jag ska bara fortsätta med det i några dagar till så vi kan vara säkra på att dom helt flytt sin kos.

På måndag är det återbesök igen, då ska vi antagligen möblera om i medicinlistan på nytt. Önskar bli av med de starkare sorterna eftersom jag känner att det har slitit en hel del på min mage.Ska bli intressant att se om blodsystemet hunnit att återhämta sig något efter alla starka kortisonkurer också. 

Jag inser motvilligt hur långt ner i botten jag är efter de senaste två månaderna, igår kunde jag inte resa mig från hukande ställning och jag höll på att falla när jag skulle försöka kliva upp på en stol. När det gäller min fysik så drar jag ett streck över resterande året nu och satsar på mental återhämtning för att kunna börja bygga upp mig själv 2014. För några veckor sedan var jag starkare och hade andra mål, nu har jag fått backa igen och jag accepterar det, så länge jag får lugn och ro de återstående 19 dagarna av det här året.