Jag har en ledsen mage

Förbannade mage… Vore det inte för den så skulle jag må riktigt bra nu! Den river och sliter, krampar och skriker. Jag är konstant hungrig, men så fort jag äter så får jag ont och mår illa. Moment 22. Den har helt enkelt sagt stopp. ”Inga fler mediciner”. För jag misstänker att det är antingen 1. medicinbiverkningar eller 2. söndertrasade slemhinnor av mediciner. Eller en kombination.

Tänk om det vore så enkelt att jag bara kunde sluta med dom i morgon… En dröm. Men så är det tyvärr inte. Jag måste fortsätta med alla piller ett bra tag till och för att klara pillren måste jag ta fler piller för att skydda magen (i mitt fall Omeprazol). Piller mot piller. Som att lösa våld med våld… Dumheter.

Jag har inte kunnat jogga eller varit särskilt aktiv alls senaste dagarna. På onsdagskväll går starten till Stockholm Kvartsmaraton och jag är anmäld. Till dess hoppas jag att min kista ska ha lugnat sig något.

”Sux to be my belly”

I dag fick jag träffa en ny person inom vården. Hon ska hjälpa mig att få ordning på alla mediciner. Jag har en läkare som sköter om min cancerbehandling och har skrivit ut mediciner för den, och en annan läkare som har skrivit ut min psykofarmaka. Totalt är det 15-20 olika mediciner och några av dom motarbetar varandra… Hon som jag fick träffa idag är utanför dessa två avdelningar helt och ska försöka byta ut de mediciner som inte fungerar så bra tillsammans. Jag hoppas på att må lite bättre sen. Framförallt skulle hon försöka hjälpa mig att hitta ett alternativ till den medicinen som gör mig trött, seg och mosig. Senaste tiden har jag somnat på dagtid för att jag varit så slut. Jag önskar få tillbaka lite av min energi snart. Jag har ju en arbetsplats som väntar på mig och som jag längtar efter!