Ett trevligt litet samtal

I morse blev jag uppringd av professor Per Ljungman. Han ville berätta att mina Trombocyter (blodplättarna) äntligen är på väg uppåt och att det antagligen har varit virusinfektioner som har tryckt ner dom den senaste tiden. Hb:t (de röda blodkropparna) ligger däremot fortfarande kvar på 104 så jag får räkna med att vara lite andfådd ett tag till, även om hjärtat efter ett tag vänjer sig vi det lägre värdet och börjar arbeta lite snabbare för att kompensera, så det är inte lika tungt nu som det var för två veckor sedan.

Utöver det så ville han mest berätta de lugnande nyheterna att man nu även har kunnat utesluta lite andra virusinfektioner som hade kunnat bli väldigt jobbiga, så som lunginflammation och svåra influensor. Han sa att de bakterier som man kan se att jag har nu är helt ofarliga, så länge dom inte blir fler, och inget man behöver behandla som det ser ut. Jag är helt enkelt kraftigt förkyld precis som alla andra den här årstiden och det är bara att vänta ut. Börjar faktiskt vänja mig vid att vakna med lite feber varje morgon, skulle antagligen bli förvånad om jag såg min normala temperatur på displayen.

Jag börjar se ett slut på det här och det känns fantastiskt skönt! Även om det är med skräckblandad förtjusning som jag längtar tillbaka till vardagen.
Ett steg i taget.