2013: Hanna

Så var det (äntligen) slut på detta år. Det har varit fruktansvärt, hemskt, vidrigt, smärtsamt och skrämmande, men också fyllt med glädjestunder, upptäckter, erfarenheter och kärlek. Framförallt har jag återigen fått ett uppvaknande. När jag svävade i väg för högt så ryckte livet ner mig på jorden igen. I mars väckte cancern mig med en hink isvatten. Jag har på nytt fått lära mig hur värdefullt livet är och att man absolut inte kan ta NÅGOT för givet, minst av allt vardagen.

Mellan alla sjukhusbesök och hemska behandlingar så har jag gjort mitt absolut bästa för att leva så normalt som möjligt, med min familjs och mina vänners hjälp. Jag har blivit meddragen på små små äventyr som fått mig att glömma mitt krig för en stund. Jag har fått besök av omtänksamma personer i min vardag som kommit med omtanke, leenden, choklad och värme. Jag har fått njuta av ett nytt område och en ny lägenhet. Det var viktigt för mig då området jag bodde i innan hade blivit förgiftat av jobbiga upplevelser och smärtsamma händelser. Jag har upptäckt mig själv igen, vem jag är, vem jag vill vara och vad jag står för. Det är nog inte många som ärligt kan säga det. Men när man tror att livet är på väg att rinna ur en och sedan plötsligt får en ny chans, ja, då hinner man tänka genom just det här en hel del.

Här är lite av mitt år, bortsett från cancern, i bilder:

Är med i ett kallt fotoprojekt.
Jag, 5 dagar innan jag får cancer-
besked. På jazzfest.
Flyttar från Edsberg…
Jag blir tvungen att skaffa glasögon till mitt
stora förtret. Undviker dom fortfarande när jag kan!
… till Midsommarkransen!

Njuter av en glass i solen med en vän i början av maj

På picknick i Midsommarkransen med mamma och Emelie

Firar midsommar med familjen i Öregrund

Firar en mini- semester med Ellinor. Här på middagsbuffé-
kryssning i Stockholms skärgård

På promenad längs med vackra Vinterviken

Njuter vid mammas pool
Min underbara och älskade farbror gick hastigt bort
i år. Saknar dig enormt!
Jag och min fina kusin Elsa
Här är min kusins vackra bröllop som jag hade lyckan
att kunna närvara på i augusti!

Och såklart… New York!! En av årets höjdpunkter!

2013: Cancern

2013 blev verkligen inte som jag trodde. Inte alls… Cancern intog min kropp igen och i mars så startade mitt krig. Det har varit en tuff kamp, jag har mått fruktansvärt dåligt och det har funnits stunder då jag inte alls varit säker på att jag ska överleva.
Det finns ganska många bilder från året som gått. För att kunna acceptera vad som hände mig så lät jag mig fotograferas, även i de allra värsta av stunder. Många av bilderna tycker jag är så hemska att jag inte vill visa dom. Under min första cancerbehandling så ville jag absolut inte finnas med på bild, det finns knappt foton från den tiden. Men det har varit ett bra sätt att bearbeta smärtan på har jag märkt, även så här i efterhand. Jag mår jättedåligt när jag tittar genom allt det som vi förevigat med kameran i år och jag kommer nog att fortsätta göra det under en lång tid framöver. Men ju mer jag gör detta, desto mindre kommer smärtan bli för var gång och även de otäckaste av minnen kommer blekna.
1. Jag innan cancern.
2. Skallig under behandling
3. Med peruk och utan ögonfransar och påmålade ögonbryn 
4. Med nytt hår tonat i brunt
Vi var med på flera av pärldagarna med Ung
Cancer. Dessa armband säljs för 100:- på deras
hemsida och pengarna går till deras verksamhet
att hjälpa unga cancerdrabbade.
Här förbereds jag för min första strålbehandling
Så här ser strålmaskinen på Radiumhemmet ut
En av många många
behandlingar som jag fått
under året som gått
Utmärglad och matt myser jag med mitt
kusinbarn och hämtar ny energi
Emelie donerar sina stamceller och jag fick komma dit lite snabbt
och hälsa på trots att jag var extremt infektionskänslig och hölls
isolerad

Påsen med stamceller som
skulle komma att rädda mitt liv

Efter Emelies donation så gungade vi en liten stund ute i solen, lyckliga över
att bollen äntligen var i rullning! Redan samma kväll fick jag transplantationen.

Min dubbellumen CVK, nyopererad
Det har blivit en hel del sådana här
benmärgsprover under året som gått…

Fuck Cancer- armbandet har varit på för att ge
styrka i jobbiga stunder
Undernärd efter en lång tid med CMV- virus
Mitt ena kusinbarns underbara brev till mig
Skallig av behandling satt jag och njöt på
mammas altan i somras
I augusti var jag på min kusins bröllop.
Då visade jag mig utan peruk för första
gången.
En av många morgondoser
Många hundra rör med blod har tappats ur mig

En av de otäckaste saker jag vet;
benmärgsprov…
Här är CVK:n i helhet. Den var praktisk men
alltid i vägen och jag tyckte att den var
fruktansvärt obehaglig.
Dagen då jag opererade ut den
var jag väldigt lycklig!

Drabbades av GVHd på huden som gjorde att
jag såg alldeles flammig ut och huden var som
sandpapper. Dessutom kliade det utav bara den!

Många dagar på sjukhus blev det i år, och därmed oräkneligt antal sprutor,
kontroller och prover
Min underbara pappa gav mig en vän som
höll mig sällskap på sjukhuset!

Omtänksamma och godhjärtade Malin Rydqvist
blev efter lång tid besegrad av cancern.
Vila i frid.