Äntligen något "vanligt"!

Återigen konstaterat, livet är så ironiskt. Igår morse vaknade jag äntligen i egen säng igen. Vetskapen om att ingen skulle komma in i sovrummet och sticka mig i armen klockan 06:00 var härlig, men däremot var jag tvungen att pallra mig iväg till Liljeholmens centrum för att få det nämnda gjort ändå. Inte riktigt vad jag önskade första morgonen på fri fot, men det var bara att bita i det sura äpplet.

När jag klev upp så kände jag direkt att allt inte var helt hundra och kollade tempen. 38 grader. Feber igen. Vad tusan. Ovanpå det hade jag huvudvärk och förskräckligt ont i halsen, och som grädde på moset var jag rejält snorig. For i väg och lämnade blod och vid 12- tiden var det dags att bege sig till Huddinge för läkarbesök. Det blir ett himla farande fram och tillbaka, tur att jag har sjukresekortet som ger mig fria resor. Vet inte hur jag skulle haft råd annars. Per Ljungman tog emot mig och vi konstaterade mest att Valcyte verkligen bitit på det CMV- virus jag bär på, speciellt som magen äntligen verkar relativt återställd. Tyvärr hade inte morgonens provsvar kommit än och han ville gärna se hur CMV- koncentrationen ser ut för att bestämma om vi ska minska behandlingen, samt hur höga blodvärdena är nu och i så fall ta ställning till om jag måste ta sprutorna varje dag eller om det räcker med varannan. Men han skulle återkomma om det på telefon.

Angående mitt mående så skojade vi lite raljant om att det var skönt att jag hade något så normalt som en dunderförkylning för en gångs skull, även om det är ganska beklagligt att jag åker på en så löjlig sak efter flera veckors kamp mot först GVHd och sen dödligt CMV- virus… För säkerhets skull så såg doktor Ljungman till att man tog ett bakterieprov ur näsan på mig (japp, lika äckligt som det låter) bara för att se så det faktiskt bara är en vanlig förkylning.

Spenderade gårdagskvällen och dagen idag med att kurera mig. Alvedon, Bafucin, nässpray, vetekudde, ingefärsté, vitaminsmoothie… Japp, jag har tagit till med allt möjligt för att bli frisk så fort som möjligt! Ändå får den här förkylningen mig att känna mig ganska normal för en gång skull, vilket är en tacksam känsla 🙂

Förhoppningsvis, om jag bara kan bli feberfri någon gång och få upp lite vita blodkroppar, så ska jag börja vaccineras nästa vecka. I så fall blir det den första av en rad vaccinationer och det skulle vara skönt om man kunde sätta i gång med det nu eftersom vintern har en förmåga att bära med sig alla möjliga sorter av influensor.

I morgon bitti blir det till att gå upp tidigt igen för att ta sig till vårdcentralen och lämna fler blodprover. Ingen rast och ingen ro. Den som tror att man har det lugnt och skönt när man är heltidssjukskriven har fel.