Dag +7: Biverkningarna tilltar och första febern

Jag trodde inte att nätterna kunde bli mycket jobbigare, men så ska man aldrig säga för det kan alltid bli värre. I natt sov jag inte en blund. Tog två Alvedon och två OxyNorm (morfin) innan jag la mig. Kort därefter gick jag upp och tog två OxyNorm till. På det hade jag även fått Tavegyl för att minska klådan i hårbotten och på ryggen, så jag var ordentligt sömnig när jag kröp ner i sängen 00:30. Ändå fick jag kliva ur en liten stund senare för att det brände och sved så i fötterna, skenbenen och vaderna. Jag vankade av och an i sovrummet och väntade på att smärtan skulle avta men det gjorde den inte. Först framåt 05:00- tiden lyckades jag somna in.

Det kom en rar isländsk sköterska hit något senare idag vilket var tur för då hann jag sova lite mer efter min avskyvärda natt. Vi konstaterade att problemen i munnen har spridit sig ner i halsen. Idag har jag extremt svårt att svälja. Munnen och halsen är tjock och all mat är som att äta ståltråd. Den brännande känslan under fötterna börjar visa sig i form av svullnad och värmeförändringar. Efter alla kontroller så ville hon sätta ett nytt magnesium- dropp som skulle gå i 5 timmar, men jag bad att få koppla in det själv senare så att jag kunde få förmiddagen utan slangar. Det var okej och hon visade mig hur jag skulle gå till väga. Så idag agerade jag egen sjuksköterska!

Somnade direkt efter att hon gått, helt utmattad. Sen har jag småslumrat på soffan hela eftermiddagen. En jourläkare som jag inte har träffat ringde och stämde av läget idag. HB- värdet ligger på 101 vilket är bra. De vita blodkropparna är fortfarande nästan obefintliga. Trombocyterna hade däremot fallit ner till 9 så idag blev det en transfusion. Magnesiumvärdet är fortfarande lågt så det kanske krävs mer än ett sånt dropp till. Alla biverkningar som jag hittills fått; smärtor i magen, energilöshet, förändringar av smak, smärta i mun och hals samt brännande känsla under fötterna och i benet; är toxiska biverkningar. Dvs cellgifterna och strålbehandlingen har skadat mina slemhinnor och vävnader… Än är det för tidigt för biverkningar från transplantationen. Emelies alla stamceller har inte hittat in än. Läkaren sa att jag är ett skolexempel på hur man brukar må i den fas som jag är. Det enda som avviker är hur duktig jag är på att äta när jag är hemma. Vikten är stabil och han gav mig MVG innan han la på 🙂 Vilken löjlig sak att bli glad över, men det blev jag! Han sa också att nästa sak vi kan vänta oss är feber. Samma sköterska som i morse kom hit igen 17.30 för att hänga på ett Trombocytdropp. Då hade jag själv kopplat in magnesiumdroppet som rann på.

Både påfyllning av magnesium och Trombocyter  hemma, vilken service!

Trombocytpåfyllningen tog bara 20 minuter. Spännande att se imorgon om man är tillräckligt upptankad nu. Hon fyllde även på ytterligare smärtstillande i dosetten. Läkaren tyckte jag skulle slippa värsta smärtan och har ordinerat 1 gram Alvedon fyra gånger per dag och 2 OxyContin per dag (långtidsverkande morfintablett). Sen OxyNorm vid behov. Så i natt ska jag väl ändå kunna sova?! Fick även Alsolsprit att badda utslagen med samt diverse krämer som ska förhindra klåda och självsprickor. 

Min älskade halva, tillika donator, Emelie och hennes Alex kom förbi redan vid 14. Vi har ätit lunch, fikat på balkongen och ätit middag tillsammans. Emelie gjorde dessutom en hjälteinsats och städade upp i mitt igengrodda akvarium. Nu kan man se fiskarna igen! Älskar att ha henne och Alex här, även om vi inte gör något särskilt. Dom är ett enormt stöd för mig ♥

 Nu på kvällen har jag fått feber, som ett brev på posten, 37.9 senast jag kollade. Har jag 38 två gånger i rad eller 38.5 vid ett tillfälle så måste jag in på sjukhuset för intravenös antibiotika 😦 Dessutom har den brännande känslan satt sig i handflatorna också. Underbart.

En dag i taget.