En rejäl sommarförkylning?

Förbannat också! Varmaste månaden på 230 år och här ligger jag på soffan sjuk och svettas. Härligt.

Den där lilla känslan i halsen som jag nämnde igår du vet? Well, den eskalerade. Och inte lite! Jag var ändå ganska pigg kring middagstid igår. Sen började halsen kännas lite mer. Och lite mer. Och plötsligt hade jag små rakblad i halsen varje gång jag svalde.

Jag och sambon la oss för att titta på Greys anatomy eftersom jag inte får nog av sjukhus och aldrig slutar vara nyfiken på sjukdomar och kroppen. Även Scrubs är en favorit. Det var när vi som bäst följde med i den dramatiska vardagen på Seattle Grace Hospital som jag kände att halsen gjorde allt ondare och det blev svårt att svälja. Sen blev det tvärstopp i näsan och jag fick ont i huvudet. Det avhjälptes med Ipren och nässpray. Åtminstone för stunden.
Här avstannade skrivandet igår. Livet kom emellan kan man säga.
Fortsättningsvis så väcktes jag samma natt av min sambo som frågade hur det var. Jag kände då hur svårt jag hade att andas. Inte konstigt, halsen var tjock och näsborrarna igentäppta. Mer nässpray och Bricanyl för att öppna upp luftvägarna, sen kunde jag somna om.

Jag vaknade sen igår morse med känslan av att ha blivit överkörd av en ångvält. Ont i halsen och huvudet, tvärstopp i näsan och matt. Måste vara en rejäl dunderförkylning så här mitt i sommaren. Men jag har inte hört om eller träffat någon annan som är sjuk just nu? Skumt. Ingen feber so far i alla fall, alltid något.

Utan vidare förklaring så blev det en lugn dag igår. Mest svettas på soffan. Orkade verkligen ingenting.

Lyckades ha sönder min dator med hjälp av utspilld kaffekopp. Det var typ det roligaste jag gjorde under hela dagen. Den går att starta men halva knappsatsen får ingen kontakt och stundvis hänger den sig och markören far hej vilt. Det var rätt mycket kaffe kan jag tillägga… Jag är en sån idiot.
”Men olyckor händer så lätt” vill du gärna ringa och säga till mig nu. Tack min vän, men det var en olycka född ur ilska, inte klumpighet. Så jag har bara mig själv att skylla. Däremot har datorn ett par år på nacken och började släppa taget om livet för ca ett halvår sen, om inte mer. USB- uttagen glappar, nätverkskortet har brunnit upp och fått ersättas av en nätverks- sticka. Som ju också tappar kontakt eftersom USB- portarna glappar. Ja, du förstår nog. Var dags att köpa ny dator ändå, men jag ville spara ihop lite mer pengar först och hinna ladda över mina arbeten.
Eftersom jag bloggar, skriver artiklar och ska påbörja ett annat projekt med Blodcancerförbundet så är jag ganska beroende av datorn. Men jag är, som alla vet, heltidssjukskriven. Den 26:e får jag in ungefär lika mycket som när jag var 15 år och sommarjobbade. Men är det något jag lärt mig vid det här laget så är det att prioritera, så nu blir dator första prio och något annat (inte bestämt vad än) får skäras bort.

Äsch, i-lands problem! Känns dumt att gräva ner sig över kaffe på en dator när man överlevt cancer, haha. Men om du har förslag på en bra dator som är smidig och prisvärd – under 4.000 kr helst – så skriv gärna i kommentarsfältet nedan eller maila mig!

Sjuk eller inte, Lakrits behöver få sträcka på benen och stimuleras.
Kom att tänka på hur många missförstånd det finns när det gäller detta kärvänliga djur.
Kaniner ska inte sitta i burar 24 timmar om dygnet.
Kaniner måste stimuleras mycket med lekar och pyssel, speciellt om dom inte är flera.
Kaniner behöver närhet och värme.
Kaniner ska inte matas med för mycket morötter, även om dom bara äter den födan i sagorna. Då kan dom bli förstoppade och dö.
Har man bara en kanin så är det du som är dennes partner och familjen blir en flock. Lakrits springer fritt i lägenheten förutom när vi sover eller inte är hemma. Han sitter med oss i soffan och kollar på tv. Han springer med oss mellan rummen. Han väntar varje morgon på att Mathias ska vissla och ge honom hans morgonmorot. Han somnar i bland med mig i soffan, nos mot nos. Han buffar på oss med nosen när han vill ha uppmärksamhet.
Många tänker inte på det här. Kaniner är missförstådda djur. Man köper dom för barnens skull, utan att veta hur mycket som krävs. Barnen vet ofta inte heller hur man leker med djur utan behöver ibland uppsikt så det inte är någon som kommer till skada. Jag säger inte det här för att man inte ska skaffa kanin. Det är helt underbara varelser som överöser dig med kärlek om du behandlar dom väl! ❤ Men jag har sett kaniner, och andra djur, som behandlas som leksaker eller som att dom inte har några behov förutom att sova, äta och bajsa. Djur eller människa, båda ska behandlas med respekt.

Haha, oj! Det blev en kaninlektion märkte jag nu. Ooops, inte alls planerat. (Men som du kanske vet så tar jag sällan bort saker jag skrivit eftersom mina fladdrande tankar skapar knasiga och ibland otippade inlägg).
Jag vet inte om jag är för överbeskyddande och knyter mig för hårt till Lakrits. Men jag skaffade honom i samma veva som jag fått veta att jag var steril. Jag bodde ensam, kände mig ensam. Mycket kärlek inom mig att ge till någon som behövde. En enorm sorg över min skadade kropp och mina nu döda äggstockar.
Han blev det närmsta ett eget barn jag kunde komma, även om det kanske låter tragiskt i vissa öron.

Han är i alla fall väldigt skön att vara ute med. Han är inte ute för att göra sina behov, det vill han bara göra i sin låda, utan för att gräva och studsa i cirklar. Enda anledningen till att jag har koppel är om det kommer ett annat djur eller något som skrämmer honom.

Jag tog till lite sömnhjälp i går så jag sov som klubbad i 9 timmar. Mår aningen bättre i alla fall på det sättet att jag inte har rakblad i halsen. Men den är tjock fortfarande. Värsta problemet är nog näsan för det är stopp högt upp och börjar trycka på bihålorna. Jag skulle ha gjort mina utomhusdyk i helgen, dvs sista testen för att få certifikat. Vet inte om du minns det men jag fick dykarcertifikat i födelsedagspresent förra året av min omtänksamma sambo som vet att min stora dröm är att dyka med hajar. Allt gick bra för oss. fram till sista utedyket. Det var kallt och blåste. Dessutom var min GVHd mycket värre då än nu och den dagen blev det för svårt med lederna pga kylan. Händerna lydde inte mina kommandon gällande utrustningen så jag blev den enda att gå hem utan certifikat.

Man har ett år på sig att göra om de sista två dyken utan att behöva göra om hela kursen. Jag har haft en repetitionsomgång tillsammans med en dykare i pool. Sen ytterligare två dyk i pool för att öva teknik och klara av panikångesten jag drabbades av vid ett tillfälle. Så nu var jag redo. Trist att behöva skjuta på det ännu längre, men med täppt näsa klarar inte bihålorna och trumhinnan djupet.

I morgon är det fotoferes-  dags igen. Först grämde jag mig och hoppades på att behandlingarna skulle bli inställda. Dom kan bli det vid en viss grad av sjukdom och feber. Sen kom jag på att jag ändå är för sjuk för att göra något så jag kan lika gärna ligga i en sjukhussäng som på soffan ju. Så nu håller vi tummarna för att det inte växer fram feber under natten!
Det tråkigaste att hantera annars blir en förbannad urinvägsinfektion som dök upp för några timmar sen. Inte den s.k. ”rakblads- sorten” som man hör talas om, men en väldig obehagkänsla som gör att jag inte vill resa på mig och springa på toa. Det kan vara så att jag druckit på tok för lite idag och dessutom har nedsatt immunförsvar, så nu hinkar jag vatten i hopp om att vakna utan den i morgon!

Nighty night!