Immunförsvaret fortsätter att ställa till det för mig. Som jag tidigare nämnt så har jag rätt mängd vita blodkroppar och en bra nivå på antikroppar. Problemet för mig, som kommer kvarstå länge, är att dom är okunniga och inte vet hur dom ska hantera ens den enkla förkylning. Så den jag har nu har både blivit utdragen och ganska jobbig. I morse vaknade jag åter med ont i halsen och snuva. Insåg ganska tidigt att jag behövde vila idag, min andra arbetsvecka i kombination med smärtsam GVHd har tagit på krafterna. Så jag ställde in både dagens och kvällens planer för att stanna hemma. Känns som ett bra val eftersom jag inte har känt mig särskilt fräsch och kroppen har gjort ont när jag rört på mig. Kan vara en kombination av förkylning och problemet med lederna. Jag hoppas att kortisonkuren ska börja verka snart, det känns som att den är på gång. Jag håller tummarna för att jag inte ska bli lika speedad igen och behöva dras med sömnproblem som tidigare, men oddsen är väl små antar jag. Jag vill vara redo inför nästa vecka då jag har en hel del kul på gång, både arbete och socialt umgänge.
Jag har fått ändrad tid för läkarbesöket på måndag. Nu är det senarelagt till på fredag i stället, men då får jag å andra sidan träffa Per Ljungman. Det känns bättre att träffa en person som kan en utan och innan istället för någon man aldrig gått hos förut och bara kan utgå från det som står i journalen.
Jag har fått höra om nya cancerfall här i helgen och jag tackar min lyckliga stjärna för att jag ändå står på benen och njuter av att få sova i egen säng i natt och inte på ett sjukhus. Tänker på alla de som är mitt uppe i fighten…
Ta inget för givet.
Kriget i min kropp 