Bra vecka trots feber och lite yrsel

Under förra helgen fick jag feber.
38,3 grader under lördag och söndag.
Inga andra symptom.

Jag är van vid att ha högre temperatur än normalt, ofta hoppar den upp och ner under en dag mellan 37,0 och 37,6 grader. Men när den är högre än så så känner jag av det och vid 38 grader är jag ganska slut. Så även nu. Huvudet var verkligen tungt.

Är det en slump att jag fick det efter samtalet med psykoterapeuten om allt jag behöver bearbeta? Oavsett vad man tror på så gick huvudet varmt. Som en feber i hjärnan om du förstår. Jag går genom saker som gör mig ledsen och fysiskt illamående av ångest. Det är värre nu än det varit på länge, åtminstone senaste veckan. Då gäller det alltså inte bara cancern och näras bortgång. Det är saker ända tillbaka från tonåren. Den delen är såklart privat och väldigt känslig, dessutom har det inget med cancern att göra och passar inte in här. Därför kommer jag inte gå in mer på det nu. Men man kan ju ana hur mycket det finns att ta hand om.Jag har verkligen sovit dåligt pga det här. Ögonen svider redan vid 21- tiden på kvällen, men lampan släcks så kan jag ändå inte sova. Jag vrider och vänder. När jag slumrar så drömmer jag oroligt. Resultatet blir att jag är väldigt trött på dagarna. Men jag har ändå sett till att sysselsätta mig så gott det går! De dagar jag inte har haft feber så har jag motionerat för det är ändå viktigt att röra på sig. Jag kommer från en aktiv familj där träning alltid varit en stor del av livet vilket jag är tacksam för idag.

Annars hade jag ingen yrsel under söndag, men den var tillbaka på måndagen. Veckan har sen förflutit med lite småfeber upp till 37,8 och däremellan ner till 37,1 men inget annat har brutit ut. Märkligt. Yrseln var tillbaka igen i onsdagskväll vid middagsbordet. Gunget i huvudet gjorde mig illamående och jag fick svårt att äta. Men innan jag skulle gå och lägga mig så var den borta igen. Ännu mer märkligt.
Idag har jag dock mått bra, varken yrsel eller feber. Så även igår då jag orkade jogga på sena eftermiddagen 🙂

Jag fick till en längre promenad i tisdags också. Det regnade och var ganska mörkt ute. Jag mådde inget vidare, tankar snurrade och ångesten låg som en klump i magen. Av en rar vän, här kallad K från Ö-vik, så fick jag tips om att lyssna på någon podd när jag behöver tänka på annat. Det var länge sen jag gjorde det nu, vet aldrig riktigt vad jag ska söka efter. Tidigare tyckte jag om att lyssna på dokumentärerna på P3. Men alla som kom upp som förslag nu var så deprimerande och det var de sista jag ville lyssna på. Kom då på att K gett mig tips om Creepypodden och jag sökte fram den. Det var något som passade mig perfekt! Massor av spökhistorier, skrämmande myter och kusliga legender.
För det första är jag väldigt intresserad av legender, för det andra passade vädret alldeles perfekt och för det tredje så fungerade det verkligen för att jag skulle tänka på annat!

Jag är tacksam för att den här veckan varit lugn på sjukhus- fronten då jag varit hängig och så trött. Nästa vecka är det igång igen med fruktat gynbesök, mer sorgbearbetning med psykoterapeuten och två dagar med fotoferes behandling.
Jag måste också få ordning på föredraget som jag ska hålla om två veckor. Jag är så himla nervös att jag inte kommer mig för att ta tag i det. Jag började skriva i början av veckan men har bara kommit halvvägs. Det ska handla om min historia med fokus på cancerrehabilitering. Men hur ska jag klämma in 2,5+5 år på en timme?! Jag måste skriva ner allt i huvudet först, sen rensa ut, sen öva in och dessutom sätta ihop en power point.

Jo just det. Jag måste öva på att inte gråta också. När jag pratar om mig själv så går det bra. Den delen är rent faktamässig för mig. Men när jag kommer in på ämnet om min lillasyster som donator så brister det för mig, varje gång… Att hon har tvingats gå genom allt detta från att hon var 12 år, samt ställa upp som donator med pressen över om det ska fungera eller inte – ja, det gör ont i hjärtat att tänka på.

Nu är jag ute på gården med Lakrits och hämtar luft. Det blåser på bra, men det är inget han bryr sig om. Inte konstigt med den tjocka pälsen!

Den här helgen har bättre förutsättning att bli bättre än den förra 🙂
Må bra! (It’s an order)