Bloggstart

Hej hej,

första gången som jag fick beskedet Akut Lymfatisk Leukemi, 20 december 2001, så låste jag praktiskt taget in mig. Jag skämdes av så många anledningar och försökte dölja min sjukdom. Som du kan förstå så var det omöjligt. Om inte för att jag låg på sjukhus så för att jag svällde upp av kortison och tappade håret. Perukerna var fula då men har utvecklats otroligt snabbt så idag är dom mycket finare och det syns knappt att det är en peruk!

Som 15-åring var det här så otroligt påfrestande för psyket att jag föll in i svår depression.

För att minska pressen denna gång så så går jag direkt ut och berättar; Cancern är tillbaka. Först på Facebook, sen vidare. Jag har bestämt mig för att prata öppet om allt som pågår.

Jag har hittills behandlats med cellgifter men dom har inte bitit och jag kroppen kommer att ge upp av de hårda gifterna så en transplantation är nu oundviklig. Föräldrar matchar inte, halvsyskon matchar inte (jag har annars fyra stycken) och helsyskon har 25% chans att matcha. Att gå ut i register finns ingen tid kvar för. Till min enorma lycka så är min lilla fina och fantastiska lillasyster en donatormatch!!

Förberedelserna pågår för fullt och eftersom jag har så många underbara människor runt mig som stöttar och vill veta hur det går, så startar jag min allra första blogg. Här kan jag meddela status hela tiden utan att ta flera samtal och sms varje dag och berätta om samma sak. Det finns ingen energi och ork för det… Tackar gudarna för sociala medier.

Följ mig på min resa tillbaka till livet ännu en gång ❤