Panikångest och Ung Cancer

Vad tiden rusar iväg. Inte bara det att de var över två veckor sedan jag skrev något. Jag har också hunnit fylla 32 år. Ingen märklig siffra egentligen och få skulle nog kalla mig gammal! Men det blir så konstigt när flera år av ens liv gått åt till att vara sjuk.
Aldrig trodde jag väl att jag som 32-åring skulle vara barnlös, steril och i klimakteriet. Med ledvärk och stelopererade ögon. Sjukskriven utan karriär eller vetskapen om vad jag klarar av. Utan den fysik som jag hade jobbat upp under så många år.
Aldrig kunde jag ana att jag fortfarande, 5 år efter återinsjuknande, skulle behöva åka ut och in på behandlingar och cancerrehabilitering.

Nej, inget blev som jag trodde och få saker är som jag vill.

Det är inte en stress att fylla år, det är en stress att bära på känslan av att ha missat år. Så ganska mycket ångest har jag burit på senaste två veckorna. Trycket över bröstet och den kraftiga andnöd jag slogs av förra helgen måste övervägas ha varit panikångest då spirometrin inte visat något och inhalatorn hjälpte knappt märkbart. Kanske bör det göras ytterligare ett test för ansträngningsastma men då detta bara hänt vid fyra tillfällen av alla de gånger jag tränat i mitt liv så kanske en panikattack är troligare? Svårt att veta då det uttrycker sig luddigt.

Jag kunde plötsligt inte andas, något snördes åt kring bröstet, jag fick huvudvärk och det började snurra. Jag saktade ner. Jag stannade. Jag försökte långsamt gå hem. Men med 500 m kvar så bar inte benen längre och jag började på riktigt fundera över om jag höll på att kvävas till döds. Jag messade min sambo som kom med astmamedicin. Han lugnade mig först och jag tog inhalatorn efter en stund när värsta paniken lagt sig. Vad det var som gjorde att luftvägarna var fria en stund senare är svårt att säga men huvudvärken och matthet hängde kvar ett par timmar.

Jag går i alla fall hos en psykoterapeut och försöker bena ut lite. Men det är så svårt! Det vi konstaterat är hur mycket bitterhet och sorg jag bär på. Sorgbearbetning pratades det om på Ung Cancer-festivalen och hur viktigt det är.
”Det är inte tiden som läker såren, det är sorgen som gör det” sa min samtalsterapeut senast och menade på att den måste släppas ut förr eller senare. Men drar man ut på det och lägger sorgerna på hög som jag har gjort, då är det ett jäkla meck. I mitt hjärta är det en förbannad oreda av känslor och ibland vet jag inte om jag är ledsen eller glad. Knäppt va?
180718 SorgbearbetningC.D, som jag här vidare kallar min samtalsterapeut för av enkelhet, berättade övergripande om en flerstegsmetod likt den som Anonyma Alkoholister använder. Eller de som försöker bli av med andra typer av missbruk också för den delen. Man går som sagt genom olika steg (tror det var 6 stycken) då man går genom sorgerna. Identifierar, går genom och jobbar på att acceptera. Hon sa att det kräver en del engagemang och kraft så för att veta om jag är redo för det så fick jag med mig en av hennes böcker som heter just ”Sorgbearbetning” som jag ska skumma genom till vi ses om 3 veckor. Då ska jag få ett hum om vad som kommer krävas av mig.
Det låter ju vettigt!
180718 Kaffestugan
Oh well. Födelsedagen blev lugn och skön. Dagen innan mötte jag upp två väninnor sen 25 år tillbaka och tog en fika på Fjällgatans Kaffestuga som ligger uppe vid Ersta sjukhus. Jag kan rekommendera det cafét för en fika och glass. Riktigt vacker utsikt över Stockholm! (Har inte tagit fotot själv, hittade det på Google). Jag blev bjuden på lunch och vi pratade om lite allt möjligt.

Jag fick också ett gåvobevis på 500 kr till Ung Cancer! Så nu kan jag lägga det till summan som jag fick in via Facebookinsamlingen och kan stolt direkt till Ung Cancer lämna över 9.038 kr! Det blev med andra ord bra mycket mer än de 3005 kr som jag först siktade på, och till och med mer än min höjning upp till 5.018 kr! Det känns som en otroligt fin present och jag vill varmt tacka alla de 35 personer som var med och gav mig en gåva ❤
Tillsammans gör vi skillnad.
180718 Hannas insamling.JPG

På kvällen bjöd sambon på en festmåltid bestående av grekiska biffar som jag hintat om vid några tillfällen att jag vill ha, samt en söt liten dessert.

20180715_1818386305295487016260183.jpg
Lakrits tog tillfället i akt att mysa i min mammas famn ❤

Dagen efter, dvs på min födelsedag, så kom mamma och syster tillsammans med deras respektive över och fikade. Sen råkade ju VM- finalen infalla just på denna eftermiddag så trots att jag inte har särskilt mycket fotbollsintresse alls så kändes det självklart att ändå se den matchen. Och vad passar bättre i så fall än tillsammans med familj, snacks och lite grillspett? Så det blev en väldigt mysig dag och kväll!

Vad gör man annars i hettan? Det blir ju mycket sitta inne då luften praktiskt taget står still och temperaturen når upp till 33 grader. Mer än så på vår vindstilla balkong som just nu är obrukbar.
Men igår tog jag mitt 8-åriga bonusbarn, tillika gudson, och körde i en 62- gradig bil med halvdan air condition till min käre mor som TACK OCH LOV är stolt ägare till en pool. Aaaah, svalka..!

Det plaskades en del vill jag lova. Nästan konstant i 4 timmar var 8- åringen i. Lugnt gick det inte till då mamma fick för sig att försöka pricka honom med en vattenpistol… Han är inte den som viker sig så hon fick sig en rejäl dusch i ansiktet och därmed var kriget startat. Jag stod torr på sidan om för klorvatten är INTE skönt i ett par torra ögon med skavsår på hornhinnan… Skit- GVHd.

På kvällen tog vi oss ut på den söndertorkade innergården. Det blev fotboll och jag lärde mig att ballerinaskor inte är någon hit när man ska kicka. Tårna tog lite stryk och jag vaknade upp med blåmärken idag. Lätt värt!

Det är varmt för små kaniner så Lakrits grävde lite i rabatten (oops…) och chillade i skuggan.

Det var min gårdag och kväll! Hoppas att du inte smälter bort och kan njuta av sommaren trots allt! Tänk på hur mycket vi längtade efter värmen i vintras, även om det kanske blev lite för mycket av det goda.

20180717_2039191244837856831209575.jpg

20180717_200018-15925224363125013910.jpg

Annonser

2 reaktioner till “Panikångest och Ung Cancer”

  1. Så roligt att du fick ihop så mycket pengar till denna suverän organisation. Igår var jag och badade i poolen hos mamma, gissa om det var skönt😍
    Fick inte lakrits bada?? 😉 Eller blir det blöta handdukar på honom? Puss

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s