Vad är det nu för en bakterie som jag har åkt på??


Fortsättningen från Malmö- resan alltså… Jag vet, jag vet. Det är två veckor sen nu. Men jag har varit så pass sjuk senaste dagarna att jag inte orkat göra någonting. Jag kan inte återgå till den följetongen riktigt än.
(Kommer jag någonsin kunna det med tanke på oredan som är mitt liv? Det känns som att varje gång som jag påbörjat något nytt så sätts det på paus för något annat och sedan blir det svårt att återgå. Mina ofullständiga 20 utkast på olika blogginlägg är talande.)

Jag har legat på soffan och knappt lyft ett finger. En feber som toppade i söndags på 38,8 (min normala temperatur är 38,8 så det här kändes). Ordentlig huvudvärk. Ledvärk. Ont i halsen som tusan. Torr- hosta. Snorig. Och allt som allt resulterade det i energilöshet, trötthet och andfåddhet. Bara att resa på mig tog på krafterna. Jag var så pass pigg i lördags, och trodde dessutom att jag var på bättringsvägen efter att ha haft feber i 3 dagar, att jag tog mig i väg på ett kalas hos mina kusiner som jag inte träffat på så länge! Sedan glatt vidare på en födelsedagsmiddag för en nybliven 65- åring. Jag tog det lugnt och mådde helt okej då. Åkte hem tidigt. Men söndagsmorgonen talade för att jag kanske borde ha stannat hemma… Jag hade frossa och det gjorde så ont att resa sig. Låg med huvudvärk hela dagen.

I måndags ringde jag för säkerhets skull till Hematologen. Det halsonda som ledde till lunginflammation som ledde till blodförgiftning våren 2014 låg i bakhuvudet. Jag vet att mina antikroppar är fler nu än dom var då, och jag vet att febern skulle ha skenat uppåt snabbare än en raket på nyårsafton om så var läget. Men du vet hur det är när en tanke fastnar… Det blir som en irriterande fluga mot fönsterrutan när man försöker sova.
ALLO- sköterskan Klas som jag fick prata med rådde mig att komma in för säkerhets skull då det ändå hade gått 5 dagar med feber, varav 4 med feber över 38,3. Han ordnade med en akut läkartid till dagen efter hos dr. Maria Creignou, en läkare på Hematologen som jag ännu inte träffat. Jag tyckte det lät bra och kände mig genast lugnare!

I tisdags vaknade jag upp utan feber för första gången på flera dagar. Så är det nästan alltid när man väl är på väg in till sjukhuset, det är som upplagt för att folk ska tro att man är hypokondriker! Är du riktigt sjuk? Boka tid hos en läkare så är du garanterar frisk innan du hunnit lägga på luren. Tips från coachen.
Det var ändå skönt att komma in och bli undersökt. En liten hosta hade börjat smyga sig på och jag var ju fortfarande väldigt hängig och andfådd Läkaren Creignou hade en vänlig framtoning och var både noggrann, lyhörd och professionell. Jag fick snabbt förtroende hos henne och du ska veta att den här kvinnan som sitter framför tangenterna inte är särskilt lättflirtad när det gäller läkarkompetens och patienthantering. Jag har stött på för många ointresserade läkare, felmedicinerats för många gånger och snubblat över en hög med feldiagnostiseringar – både mer och mindre allvarliga. Men som sagt, det här kändes direkt som en läkare att lita på. Coodles to you!
Hon gjorde en noggrann kontroll av hela mig och sökte både efter eventuella känselbortfall, ömma punkter och hudförändringar samt kontrollerade reflexer, ögonens reaktion, blodtryck, syresättning, hon tittade hur mun och hals såg ut, kände på hela magen, ställde frågor om jag exempelvis haft annan smak i munnen och lyssnade på lungorna. Hon upptäckte inget speciellt men var lite osäker på om hon hade hört något i höger lunga eller inte. Hon beställde prover på blodet, halsen, näsan, urinen och ville även för säkerhetsskull ha en röntgen av lungorna. Förstår du nu varför jag kände mig så otroligt trygg i hennes händer direkt?  

Syster Kerstin visade mig in på ett rum där jag fick lägga mig på en brits med en filt, sedan meddelade hon att det var lite väntetid. Det gick ingen nöd på mig, jag hade både mobilen och en tidning. Senare kom hon in och tappade mig på 5 rör med blod, tog näsprovet med en sug, halsprovet med en lång tops (usch vad jag ogillar just den sortens prov!) och sedan ytterligare ett blodtrycksvärde. När det var klart tog jag mig en våning ner till röntgen på drop in- tid. Normalt tar det bara 20-30 minuter. Nu satt jag i en timme… Tur att jag hittar på sjukhuset så jag hann springa och köpa mig en kaffe och en glass innan jag slog mig ner i väntrummet. Och tur att jag har gjort lungröntgen femtioelva gånger tidigare så att jag vet exakt vad jag ska ta av mig, hur jag ska stå och när jag måste hålla andan. Tre snabba foton och fem minuter senare var jag påklädd och på väg tillbaka till rummet på Hematologen. Jag lämnade ett urinprov och sedan var det ytterligare lite väntan innan jag fick träffa dr Creignou igen.

Hon meddelade att proverna såg bra ut men att sänkan var på 30 vilket antyder en liten infektion någonstans i kroppen. Utifrån min onda hals och hostan så är det mest troligt en luftrörsinflammation. Röntgenplåtarna visade ingen lunginflammation vilket var en lättnad så hennes teori var någon sorts influensa. Tydligen har Parainfluensavirus dykt upp senaste tiden och mina symptom tydde på den. Innan hon visste vad det var för bakterie det handlade om så ville hon avvakta med antibiotika vilket lär vettigt. Så vi bestämde att jag skulle gå hem med hostdämpande brustabletter (Acetylcystein Mylan), kortisonspray (Mometasone) ifall jag höll på att få bihåleinflammation och efter att jag hade visat henne ett märkligt kliande område på handryggen sedan några veckor tillbaka så fick jag en fundersam min och kortisonsalva med orden ”det där får vi nog ha lite koll på”. Det känns som mitt sista bekymmer just nu. Hon skulle ringa igen på torsdag och ville ha in mig på återbesök nästa vecka. Det lät ju bra tyckte jag och åkte hem för att vila.

Men redan igår på förmiddagen ringde hon tillbaka. Efter ett andra utlåtande av seniora läkare på röntgenmottagningen så hade man ändå hittat något i höger lunga. Exakt vad det är jag har där är oklart, men något litet kunde man se. Två saker for genom mitt huvud. ”Det är lungcancer” sa en röst som genast dumförklarades av en annan som sa ”klart det inte är ditt pucko, då skulle det ha synts på blodproverna och du skulle ha haft andra symptom”. Snabbt svarade den andra rösten snäsigt ”i så fall måste det vara pneumocystis carinii!”. Det är en bakterie som jag fick 2002 under första cancerbehandlingen och som långsamt höll på att kväva mig till döds innan man upptäckte den. Jodå, jag överdriver inte ens. Mitt liv har varit en drama/thriller sen den dag jag föddes, fråga min mor. Men här svarade den mer sundare rösten ”skärp dig nu för fan och lyssna klart på vad läkaren har att säga!”. Sen blev det tyst i huvudet och jag hörde Maria fortsätta förklara att det verkar vara en liten lunginflammation och då det anses vara akut så vill hon inte vänta på svaren från bakterieodlingarna utan genast sätta in antibiotikan Spektramox. Återigen med tanke på min historia så kändes det som en väldigt bra plan. Jag fick även en effektivare hostmedicin utskriven då jag lät allt mer som att jag har rökt sen jag lämnade BB. Samma eftermiddag blev jag sämre ganska snabbt vilket gjorde att jag gav mig själv en klapp på axeln för att jag hade kontaktat Hematologen redan i måndags. Jag hade lovat att ringa tillbaka igen om febern åter gick över 38 grader. Än så länge, ta i trä, så har den inte gjort det.

Men jag fick svårare och svårare att ta ordentliga andetag igår och hostan tilltog hela tiden. Till slut kändes det som att jag skulle kräkas eller kvävas varje gång en attack kom, och ont i bröstkorgen gjorde det med. Så jag var evigt tacksam för Cocillana-Etyfin som höll dom i schack. Första antibiotikatabletten tog jag igår kväll och nu har jag tagit fyra stycken totalt.

Jag har inte haft feber idag och mår redan bättre men jag är fortfarande väldigt andfådd och en del av hostan är kvar. Sedan jag tog första tabletten så har jag haft ont i magen men framförallt mått väldigt illa. Två klassiska biverkningar av antibiotika som man nästan kan räkna med. Däremot är jag inte van vid att det är så här kraftigt! Fortsätter det måste jag ringa och be om en annan för jag kan inte må så här i 14 dagar om jag ska kunna äta ordentligt. Fast å andra sidan är illamående en droppe i havet ställt mot dubbelsidig lunginflammation och blodförgiftning förstås.

Nu väntar jag alltså på svar från alla odlingarna som kan berätta exakt vad det är för en bakterie som jag har åkt på, för att läkaren sen kunna avgöra om jag står på rätt kur eller inte. Till dess ska jag bara ta det lugnt och låta medicinerna ha sin verkan.


Strax över midnatt nu och dags att krypa ner. Avslutar med en bild på den charmiga teddyn som hoppar omkring här hemma på soffan med hö kring munnen, inte ett bekymmer i världen och som alltid får mig på bättre humör.

Sov gott och håll dig frisk!


Annonser

3 reaktioner till “Vad är det nu för en bakterie som jag har åkt på??”

  1. Ja det känns alltid tryggt när dom kör genom hela kroppen för säkerhets skull. Det är så ofta som dom hittar något man själv kanske inte misstänkte.
    Stackars dig som åkte på det där :/ Jag läste mycket om det och det verkar inte vara något särskilt snällt virus, även om det inte är livshotande på något sätt. Förstår att du är däckad.
    Maria försökte tydligen ringa mig i fredags men jag var på Yasuragi då. Men hon skulle tydligen ringa idag igen så jag väntar med spänning på beskedet.
    Kramar!

    Gilla

  2. Vilken tur att dom undersökte så noggrant och röntgade lungorna. Den där para-influenza viruset är precis vad jag åkt på visade odlingen. Har varit förkyld i 6 veckor nu (men det började antagligen med något annat virus och har gått i varann) och har fortfarande feber och slemhosta. Är helt matt och flämtar vid minsta ansträngning. Men ingen bakterie så jag får inget antibiotika, utan dom bedömer att mitt immunförsvar ska klara av den själv. Det ska bli väldigt intressant att höra vad din odling visar. Hoppas att det blir bättre snart!!!
    Kram

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s