Vad är det nu för en bakterie som jag har åkt på??

Fortsättningen från Malmö- resan alltså… Jag vet, jag vet. Det är två veckor sen nu. Men jag har varit så pass sjuk senaste dagarna att jag inte orkat göra någonting. Jag kan inte återgå till den följetongen riktigt än.
(Kommer jag någonsin kunna det med tanke på oredan som är mitt liv? Det känns som att varje gång som jag påbörjat något nytt så sätts det på paus för något annat och sedan blir det svårt att återgå. Mina ofullständiga 20 utkast på olika blogginlägg är talande.)

Jag har legat på soffan och knappt lyft ett finger. En feber som toppade i söndags på 38,8 (min normala temperatur är 38,8 så det här kändes). Ordentlig huvudvärk. Ledvärk. Ont i halsen som tusan. Torr- hosta. Snorig. Och allt som allt resulterade det i energilöshet, trötthet och andfåddhet. Bara att resa på mig tog på krafterna. Jag var så pass pigg i lördags, och trodde dessutom att jag var på bättringsvägen efter att ha haft feber i 3 dagar, att jag tog mig i väg på ett kalas hos mina kusiner som jag inte träffat på så länge! Sedan glatt vidare på en födelsedagsmiddag för en nybliven 65- åring. Jag tog det lugnt och mådde helt okej då. Åkte hem tidigt. Men söndagsmorgonen talade för att jag kanske borde ha stannat hemma… Jag hade frossa och det gjorde så ont att resa sig. Låg med huvudvärk hela dagen.
I måndags ringde jag för säkerhets skull till Hematologen. Det halsonda som ledde till lunginflammation som ledde till blodförgiftning våren 2014 låg i bakhuvudet. Jag vet att mina antikroppar är fler nu än dom var då, och jag vet att febern skulle ha skenat uppåt snabbare än en raket på nyårsafton om så var läget. Men du vet hur det är när en tanke fastnar… Det blir som en irriterande fluga mot fönsterrutan när man försöker sova.
ALLO- sköterskan Klas som jag fick prata med rådde mig att komma in för säkerhets skull då det ändå hade gått 5 dagar med feber, varav 4 med feber över 38,3. Han ordnade med en akut läkartid till dagen efter hos dr. Maria Creignou, en läkare på Hematologen som jag ännu inte träffat. Jag tyckte det lät bra och kände mig genast lugnare!
I tisdags vaknade jag upp utan feber för första gången på flera dagar. Så är det nästan alltid när man väl är på väg in till sjukhuset, det är som upplagt för att folk ska tro att man är hypokondriker! Är du riktigt sjuk? Boka tid hos en läkare så är du garanterar frisk innan du hunnit lägga på luren. Tips från coachen.
Det var ändå skönt att komma in och bli undersökt. En liten hosta hade börjat smyga sig på och jag var ju fortfarande väldigt hängig och andfådd Läkaren Creignou hade en vänlig framtoning och var både noggrann, lyhörd och professionell. Jag fick snabbt förtroende hos henne och du ska veta att den här kvinnan som sitter framför tangenterna inte är särskilt lättflirtad när det gäller läkarkompetens och patienthantering. Jag har stött på för många ointresserade läkare, felmedicinerats för många gånger och snubblat över en hög med feldiagnostiseringar – både mer och mindre allvarliga. Men som sagt, det här kändes direkt som en läkare att lita på. Coodles to you!
Hon gjorde en noggrann kontroll av hela mig och sökte både efter eventuella känselbortfall, ömma punkter och hudförändringar samt kontrollerade reflexer, ögonens reaktion, blodtryck, syresättning, hon tittade hur mun och hals såg ut, kände på hela magen, ställde frågor om jag exempelvis haft annan smak i munnen och lyssnade på lungorna. Hon upptäckte inget speciellt men var lite osäker på om hon hade hört något i höger lunga eller inte. Hon beställde prover på blodet, halsen, näsan, urinen och ville även för säkerhetsskull ha en röntgen av lungorna. Förstår du nu varför jag kände mig så otroligt trygg i hennes händer direkt?