ÄNTLIGEN har jag tagit tag i projektet att flytta bloggen till en annan portal. Jag är så less på Blogger (ja, ni hörde mig om ni läser detta!) för det bara strular. Det har hängt sig, flyttat om mina bilder, ändrat min font och mobilversionen är ju helt värdelös… Dessutom behöver bloggen en uppfräschning. Herregudars, den är ju ändå 3½ år gammal nu! Dags för en ny look.
Jag har av olika skäl valt bloggportalen WordPress och det som heter ”War on cancer” där man har samlat drygt 120 olika bloggare med 36 olika cancerformer. Känns väldigt mycket mer passande att fortsätta där än på en portal med bloggar om mode och livsstil… Dessutom var ju namnet på samlingsplatsen väldigt snarlikt och passande av en slump, haha, ödet. Där ska jag nog trivas bra.
Håller som bäst på att ”snygga till” bloggen och göra den personlig, men har inte kommit så långt än. Kom gärna med feedback om något känns fel.
Missa inte meny- knappen högst upp till höger på bloggsidan (det är tre horisontella sträck) där du öppnar en sidebar som innehåller nästan allt som finns på min vänstra sida här på bloggen. Länkar, kategorier, mest lästa inlägg etc.
Tanken nu är att flagga med den nya adressen ett tag.
Sedan ska jag se till att man omdirigeras automatiskt när man försöker gå in på den här gamla bloggen.
Sista steget är att helt ta bort den här sidan och bara ha kvar War On Cancer.
Kan tipsa andra som skriver om cancer att flytta sina bloggar dit. Tänker speciellt på dig Nyckelpigan. Hör av dig till mig om du vill veta mer 🙂
Jag kunde inte tänka mig att jag fortfarande skulle hålla igång Kriget i min kropp efter så lång tid. Jag inbillade mig naivt att jag skulle vara helt frisk nu, medicinfri, sjukhusfri och tillbaka till att jobba heltid. Så fel jag hade….
Saker fortsätter hända hela tiden Komplikationer på ögonen, slemhinnorna, leder/muskler, huden, livmodern, mage, brister på antikroppar… Känns som att jag kan fortsätta listan i all evighet. Men som jag skrivit tidigare; så länge det fortsätter dyka upp
saker som är direkt relaterade till cancern eller stamcellstransplantationen så kommer jag att fortsätta skriva. För min egen bearbetnings skull och för att informera, dela med mig, stötta och kanske roa lite mitt i all misär.
Hoppas du fortsätter följa mitt krig för att nå tillbaka till en hyfsat normal vardag. Det känns bra att inte vara ensam.
Ta hand om dig!